Mina symtom

Jaha, hörrni. Nu tänkte jag ägna detta inlägg åt att berätta lite om min relation med PCO-S.
- Aldrig/sällan mens.
- Aldrig/sällan ägglossning.
- Övervikt.
- Hårväxt
- Infertilitet
- Ont i magen.
Så, ja, vad innebär då dessa symtom för mig?
Mensen, många som jag pratat med genom åren har tyckt att "Nämen åh så skönt att slippa ha mens!". Jag kan förstå deras resonemang, men det är knappast det man vill höra när man är 20 år (som jag var när jag "upptäckte" min PCO-S) och orolig över varför mensen inte dyker upp.
Nu har jag aldrig haft någon regelbunden mens och hade P-stav i 3 år och då hade jag mens ungefär en gång om året, men det var liksom efter det, när staven var ute och mensen inte kom igång, som jag sökte för det.
Ägglossning, nu när jag skulle börja skriva om det, så vet jag faktiskt inte om jag hade nån superkoll på det här med ägglossning innan jag fick veta om min PCO-S. Jag var inte alls insatt i hur min kropp (eller någon annans heller) funkade, men när jag fick klart för mig att ägglossningen antagligen inte förekom hos mig, så ofta som den borde, förstod jag ju ganska snabbt att det där med en graviditet kan bli knepigt.
Jag och R blev dock lugnade av diverse barnmorskor och gynekologer att det inte skulle bli några problem med att få barn. Jo, tjena, idag är vi 28 år och några barn har det inte blivit ;)
Övervikt, ja, den har jag ju berört i ett tidigare inlägg och det finns väl egentligen inte så mycket mer att säga om den. Den är här, den finns och existerar i allra högsta grad hos mig. Den har bitit sig fast och sitter med ett rejält tag om kroppen kvar. Jag önskar, tror och hoppas att den nya medicinen kommer hjälpa mig att bli av med en del av den.
Hårväxten. Ja, det ska man ju inte behöva ha som tjej, tycker många! Vi rakar och vaxar våra armhålor, ben och även hela underliv ibland (!!!). Och så ska då vi PCO-Stjejer behöva stå ut med ytterligare hår, som om det inte räckte innan menar jag.
Nu är jag inget "extremfall" och mina "problem" är hemskt små i jämförelse med andra jag haft kontakt med genom åren. Tjejer som lider fruktansvärt!
Min hårväxt finns på överläppen och halsen. Jag har även en "raggarsträng". Håret i ansiktet har jag i många år gått på salong och fått hjälp att ta bort med hjälp av vax, jag gör det fortfarande ungefär en gång i månaden.
Det har dock minskat betydligt mot vad det har varit och mina hårstrån på överläppen är nu så ljusa och fina så de knappt syns längre. De på halsen kan det komma något enstaka mörkt strå som jag tar själv med pincett.
Jag har även vaxat mina ögonbryn i alla år (klarar inte av att noppa själv! Gaah!), men det behövs inte längre då jag blivit sjuk i min Hypotyreos, så mina ögonbryn har blivit korta och växer nästan ingenting.
"Raggarsträngen" rakar jag av ibland i duschen, det är liksom inget betungande.
Vill skicka en stor bamsekram till alla er tjejer som jag vet verkligen lider av det här och som kämpar för att bli av med det! Det finns hjälp att få och har ni generande mycket kan ni få hjälp av landstinget! KRAM!
Infertiliteten. Den ingår ju liksom i det här med utebliven ägglossning. Men också i att jag har övervikt, vilket gör en IVF behandling mycket svår. Mitt BMI är för högt för att vi ska få någon hjälp. Jag har ju ätit massa Pergotimekurer genom åren och fått en del bra ägglossningar, men det har inte tagit sig, jag tror mycket beror på övervikten, men ännu mer på Hypotyreosen.
Ont i magen. Jag vet inte hur det är för er andra PCOtjejer, men jag har ofta ont, som stark mensvärk ungefär, fast utan att mensen kommer då. Det är frustrerande och jobbigt. Jag har fått för mig att denna värken kommer då kroppen försöker ägglossa, men att äggblåsan inte släpper. Jag har inget vetenskapligt underlag för det, det är bara en egen teori.


skriven
Fint skrivet verkligen! :) Jag har också (självdiagnostiserad) pcos och blev gravid, är i femte månaden. Vi alla är så olika och symptomen ter sig olika uttryck men jag själv blev så himla peppad av att höra att lika många kvinnor med pcos blir gravida, som kvinnor utan pcos.