Trasigt och vackert.
Men jag blev så lycklig när jag gick på NK i söndags och denna började spelas. Den är vacker. Riktigt vacker.
Håller ni med mig? :)
Står i din port, står bara still.
För en minut sen var du min,
en tredjedel av den jag var går hem.
För en är krossad, en är din.
Det här är slutet på vår film.
Från och med nu.
Från och med du.
Ser dig på blåa i april,
i telefon i nya jeans.
Men jag har samma trasor,
går och röker samma marlboro.
Jag minns varenda scen ifrån vår film.
Från och med nu.
Från och med du.
Jag blir aldrig samma, från och med du.
(från och med då, från och med du)
Från och med du.
(somliga ljus brinner aldrig ut)
Står inte ut, står inte ut.
Ett år försvinner utan ljus,
även om ett sekel går,
så ska jag alltid vänta på vår tur.
Från och med då.
Från och med du, du, du, du.
Från och med du, du, du, du.
Jag blir aldrig mer densamma,
jag blir aldrig mer som förut.
Somliga ljus brinner aldrig ut.
Och i din port har ingenting
förändrats utom i just på din,
för brevid ditt namn står ett namn till.
Buhu! Är det bara jag som lipar till det här?! Så trasigt och så vackert ♥